Vad betyder konceptet nära-nollenergibyggnader? Finns det en definition på Europeisk nivå?

Som koncept är nära-nollenergibyggnader de som har mycket hög energiprestanda. Den låga mängden energi som krävs bör tillföras från förnybara energikällor.
Energiprestandadirektivet (Energy Performance of Buildings Directive) kräver att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader i slutet av 2020. Alla nya byggnader som ägs och används av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader till 2018 enligt detta direktiv.
I Europa finns ett stort utbud av koncept för och exempel på nära-nollenergibyggnader. Dessa är inte officiella direktiv utan är exempel (som ”zeroHaus”, ”Plusenergiehaus©”, ”Minergie©-A” eller ”Passivhus”) med fokus på olika aspekter. Statligt initierade program fokuserar vanligen på byggnadens effektivitet (t.ex. tyska KfW-byggnadsstandarden eller Minergie© från Schweiz).
Generellt riktar sig dessa metoder till mer eller mindre utjämnade årliga energibalansen för byggnaden. Beräkningsmetoder som har använts i de olika exemplen skiljer sig i de grundläggande bedömningskategorierna och är inte nödvändigtvis i linje med EN-standarder (EU’s standarder) som ligger till grund för Energiprestandadirektivet (Energideklarationerna).
Analys av de varierande definitionerna avslöjade olika variabler (olika systemgränser; energianvändning eller energikällan, CO2 utsläpp), olika balansgränser och olika tillvägagångssätt för normalårskorrigering etc.

EU:s koncept med nära-nollenergibyggnader kan ses från två perspektiv:
a) I termer av effektivitet: varje land definierar ett rekommenderat värde som betraktas som nNEB. Exempelvis, för fallet Sverige ska denna konsumtion inte vara större än 40 kWh/m2 per år för en definierad typologi av byggnader.
b) I termer av balans: definieras som mängden energi som produceras av byggnaden eller i närheten, jämfört med dess konsumtion.

Step-2-sports jämförelseverktyg fokuserar på dessa två aspekter.

För mer detaljerad information från EU, se:
https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/buildings/nearly-zero-energy-buildings

Vad är skillnaden mellan nNEB och NEB?

nNEB betyder nära-nollenergibyggnader. Där strävar man efter att vara nästan nollenergibyggnad, vilket i termer av energibalans innebär att en betydande del av energin tillförs lokalt och förnybart och motsvarar den verkliga energianvändningen. Jämförelseverktyget definierar nNEB i termer av byggnadens energibalans och att tillförseln motsvarar > 50% av energianvändningen för verksamhet och byggnad.

NEB, betyder nollenergibyggnad vilket innebär balans, byggnaden tillför lika mycket energi som den använder.

För båda fallen ger verktyget högre prioritet för energieffektivitet än för egen tillförsel av energi.

Tårtdiagram över fördelningen av energianvändningen. Hur redovisa vad som kommer från uppvärmning och vad som kommer från kylning etc??

Tårtdiagrammet i verktyget skiljer bara på energikällorna gas, olja och elektricitet utifrån ett gemensamt EU-perspektiv. Traditionellt har värmeproduktion i Europa skett med hjälp av förbränning av gas, kol eller olja. I Norden har vi dock under de senaste 20–30 åren använt biobränslen och spillvärme, ofta i fjärrvärmesystem. Även användningen av värmepumpar, som drivs av el, har markant ökat.

För att få en bättre förståelse över tårtdiagrammet, behöver varje anläggning göra en analys på utrustning som genererar värme och kyla.

Kvoten av förnybar energi (RES, Renewable Energy Sources). I Europa är oftast inte all energianvändning förnybar. Därför finns det en kvot som mäter hur mycket av energianvändningen som är förnybar eller inte.

RES, så som det definieras i verktyget, mäter den andel av den totala lokala tillförseln av förnybar energi i förhållande till den totala energianvändningen i byggnaden eller anläggningen.

Verktyget har ingen faktor för att mäta den förnybara andelen av extern energitillförsel. I majoriteten av de Europeiska länderna är det fortfarande inte vanligt att elbolagen ger information om hur stor andelen av deras energimix som är förnybar. Detta är dock tillgängligt i Sverige där alla elbolag redovisar sin energimix och andel förnybart. Kompensation för detta får göras manuellt, både för el och gas/fjärrvärma.

Om en sportanläggning har ett lokalt kraftvärme system, hur ska vi betrakta den producerade energin som inte är förnybar?

Den energin bör inte införas i verktyget.

Verktyget har en sista faktor, nNEB kvoten, som räknar ut beroendet till el- eller värmebolaget, och jämför den totala energin som producerats/tillförts lokalt (förnybar och icke-förnybar) med den totala energianvändningen.

Vilken är den högst rekommenderade energieffektiviseringsåtgärden för att komma närmre NEB?

De första åtgärderna som bör implementeras är de som ökar verkningsgraden och minskar förlusterna i all utrustning i sportanläggningen. Exempelvis ökad effektivitet i värmepumpar, pannor, kylaggregat och belysning. Isolering av rörsystem. Isolering av byggnadens väggar och takt för att undvika energiförluster etc.

Parallellt med att uppnå NEB bör så mycket förnybar energi som möjligt installeras.

Jämförelseverktyget har länkar till åtgärder för både effektivisering och för förnybar energi med verkliga genomförda exempel.

Vilken ordning ska följas för att uppnå nNEB?

Första steget är att göra en energikartläggning av anläggningen, för att identifiera vilka system och vilken utrustning som har störst förluster och minst effektivitet. När detta identifierats, är det lämpligt att göra en grundlig analys av vilka åtgärder som kan implementeras för att få den bästa besparingen och för att kunna göra en kostnadseffektiv investering. En konsult kan hjälpa er i processen med projektering, upphandling och val av entreprenör/teknik samt att hitta finansiering.

När åtgärderna har genomförts är det viktigt att göra en uppföljning av energianvändningen för att kunna se besparingarna. Kräv gärna garanti på att målen uppfylls från företaget som genomför åtgärderna.

Hur hanterar verktyget fjärrvärme och kraftvärme för att uppnå nNEB?

Fjärrvärmebolag har samma roll som ett elbolag eller gasbolag, men istället för att tillhandahålla el eller gas levererar de värme- och/eller kylenergi form av varm och/eller kallt vatten.

För närvarande skiljer inte verktyget på om källan för energin är förnybar eller ej. Detta kan övervägas under framtida förbättringar av verktyget.

Hur kan investeringar för att erhålla nNEB finansieras?

För närvarande existerar det på marknaden olika sätt för att få finansiering för sina energieffektiviseringsprojekt. Olika länder inom EU har mycket olika regler och stöd. Gräsrotsfinansiering (Crowdfunding) är en av lösningarna för båda höga och låga investeringsnivåer. EPC, energy performance contracting, eller upphandling om garanterad besparing är ett mycket bra verktyg för att finansiera effektiviseringsprojekt eftersom besparingarna själva utgör en garanti för investeringen. Bra avtalsskrivningar krävs dock.

En hög grad av nNEB kräver en stor investering men ger samtidigt en stor besparing, vilket är en garanti för att återfå investeringen på sikt.